Våra jordar är grunden för all matproduktion, men de är också under hårt tryck. Ekologiska jordbruksmetoder erbjuder en lösning – de inte bara bevarar, utan förbättrar aktivt markens hälsa. Genom att lära av naturens egna processer kan vi skapa jordbruk som både ger goda skördar och stärker ekosystemen. Här utforskar vi hur dessa metoder fungerar och varför de är avgörande för en hållbar framtid.
Vad är ekologiskt och regenerativt jordbruk?
Ekologiskt jordbruk handlar om att arbeta med naturen, inte mot den. Det innebär att man undviker syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och istället använder metoder som gynnar den biologiska mångfalden och markens naturliga kretslopp. Naturskyddsföreningen beskriver ekologiskt jordbruk som ett system där växtodling och djurhållning samverkar.
Regenerativt jordbruk bygger vidare på de ekologiska principerna, men tar det ett steg längre. Det handlar inte bara om att bevara markens resurser, utan om att aktivt återställa och förbättra dem. Man kan se det som ”ekologiskt 2.0”, ett system som strävar efter att skapa en jord som är mer levande och produktiv än någonsin. SmartAgri beskriver det som nästa jordbruksrevolution.
Målet med båda metoderna är att skapa en frisk och levande jord, rik på mull och mikroliv. En sådan jord kan bättre stå emot torka, skyfall och skadegörare, samtidigt som den binder mer kol från atmosfären. Detta är avgörande, inte bara för matproduktionen, utan också för att mildra klimatförändringarna.
Grundprinciper för en regenererande jord
Mullrikedom – jordens hjärta
En frisk jord är rik på mull, den stabila formen av organiskt material. Mull fungerar som en tvättsvamp som binder både vatten och näring, vilket gör den tillgänglig för växterna. Ekologiska metoder, som de som nu utforskas vid SLU i Alnarp, fokuserar på att öka mullhalten genom att tillföra kompost, stallgödsel och växtrester.
Mullen är inte bara en näringsbank, utan också ett hem för ett myllrande mikroliv – bakterier, svampar och andra organismer som bryter ner organiskt material och frigör näring. Denna biologiska aktivitet är själva motorn i en levande jord. Forskning visar att ekologiskt brukade jordar ofta har både högre mullhalt och en rikare biologisk aktivitet.
En stabil jordstruktur, med gott om porer och aggregat, är en annan nyckel. Denna struktur gör att jorden kan andas, att vatten kan infiltrera och att rötter kan tränga djupt ner. En väldränerad jord minskar risken för erosion, eftersom vattnet lättare tas upp istället för att rinna av på ytan och föra med sig jordpartiklar. Den luckra strukturen förhindrar också kompaktering, som annars kan kväva rötterna. Dessutom minskar en stabil struktur risken för urlakning av näringsämnen, eftersom de binds i mullrika jordar.
Växtföljd – naturens eget växelbruk
Att variera grödorna på en åker är en urgammal visdom som fått nytt liv. Genom att inte odla samma gröda år efter år bryts skadegörarnas livscykler, vilket minskar behovet av bekämpningsmedel. Olika grödor har också olika näringsbehov och rotsystem. Vissa, som klöver och andra baljväxter, fixerar kväve direkt från luften – en naturlig gödsling som gynnar efterföljande grödor.
Ett konkret exempel är att odla en djuprotad gröda, som lusern, efter en gröda med ytligare rötter. Lusernens rötter luckrar upp jorden på djupet och skapar kanaler för vatten och luft. En annan strategi är att inkludera grödor som lockar till sig nyttodjur, som i sin tur håller skadegörarna i schack. Till exempel kan blommande växter i fältkanterna gynna pollinerande insekter, som också bidrar till pollineringen av grödorna.
En mångsidig växtföljd, anpassad efter lokala förhållanden, är ett av de grundläggande kriterierna för regenerativt jordbruk.
Träda – en paus för återhämtning
Att låta marken vila från intensiv odling, så kallad träda, är en viktig del i det ekologiska kretsloppet. Men träda betyder inte att marken lämnas bar. Tvärtom, inom ekologiskt jordbruk sår man ofta in vallgräs och baljväxter. Detta gröna täcke skyddar jorden från vind och vatten, samtidigt som det tillför organiskt material och, i fallet med baljväxter, även kväve.
Det finns olika typer av träda. Bevuxen träda, med ett tätt växttäcke, är att föredra i de flesta fall. Den binder jorden, gynnar mikrolivet och ökar mullhalten. Svartträda, där marken hålls fri från vegetation genom mekanisk bearbetning, kan vara ett alternativ vid speciella behov, till exempel för att bekämpa rotogräs. Men svartträda innebär större risk för erosion och näringsläckage. Jordbruksverket ger mer information om hur träda kan användas.
Under trädesperioden finns också möjlighet att genomföra andra åtgärder för att förbättra markens struktur och bördighet. Dikning, alltså avvattning av åkermark, kan förbättra syresättningen i jorden. Strukturkalkning, som innebär att man tillför kalk, kan motverka försurning och förbättra aggregatbildningen i lerjordar.
Minimal störning och maximalt växttäcke
Inom regenerativt jordbruk strävar man efter att störa jorden så lite som möjligt. Det innebär att man minskar plöjningen, eller till och med helt övergår till direktsådd. Genom att inte vända upp och ner på jorden bevarar man markstrukturen och det viktiga mikrolivet i de övre jordlagren.
Samtidigt vill man ha marken ständigt täckt av växter, antingen av grödan, en mellangröda eller en marktäckande gröda. Växttäcket fungerar som ett skyddande skinn som hindrar erosion, minskar avdunstningen och ger näring åt markorganismerna.
Integrering av betande djur är ett annat viktigt inslag i många regenerativa system. Betet stimulerar växternas tillväxt och bidrar till att bygga upp mullhalten genom att djurens gödsel återförs till marken.
Biokolets roll
Biokol är en spännande nykomling i verktygslådan för regenerativt jordbruk. Det framställs genom pyrolys, en process där organiskt material, som trädgårdsavfall eller skogsrester, hettas upp utan syretillförsel. Resultatet blir ett stabilt, kolrikt material som kan lagras i marken under hundratals, kanske tusentals år.
Biokol fungerar som en långsam kolsänka, men det har också andra positiva effekter. Det förbättrar jordens struktur, ökar dess förmåga att hålla vatten och näring, och gynnar mikrolivet. Hasta gård, en KRAV-certifierad gård, är ett exempel på hur biokol kan användas i praktiken.
Genom att omvandla restprodukter till biokol kan man skapa ett slutet kretslopp och samtidigt bidra till en mer klimatsmart och resilient jord.
Utmaningar och vägen framåt
Kvävebalansens utmaningar
En utmaning inom regenerativt jordbruk är det så kallade kvävedilemmat. För att kol ska kunna lagras i marken i form av stabilt organiskt material krävs en balans av näringsämnen, framför allt kväve. Om det är brist på kväve kan det tillförda kolet istället frigöras som koldioxid. Greppa ger en djupare förklaring.
Det handlar alltså om att hitta en balans, där man tillför tillräckligt med kväve för att bygga upp mullhalten, men utan att skapa överskott som kan leda till läckage och övergödning. Detta kräver noggrann planering och kunskap om markens behov.
Att definiera och mäta framsteg
En annan utmaning är att skapa en enhetlig definition av regenerativt jordbruk. Vad ska räknas in, och hur ska man mäta framsteg? Det pågår en intensiv debatt och forskning inom området, bland annat inom EU.
Ett sätt att följa upp markhälsan är att använda enkla, praktiska metoder som att bedöma jordens lukt, struktur och daggmaskförekomst, Arla använder dessa metoder. Genom att regelbundet göra sådana observationer kan man få en god uppfattning om hur jorden mår och hur de olika metoderna påverkar den. ATL beskriver hur dessa mätningar kan gå till.
Det finns också mer avancerade metoder för att mäta kolinlagring, mullhalt och biologisk aktivitet. Genom att kombinera olika typer av mätningar kan man få en helhetsbild av markens utveckling över tid.
En levande jord – nyckeln till framtiden
Att ställa om till ekologiska och regenerativa jordbruksmetoder är en resa, inte en snabbfix. Det kräver kunskap, engagemang och en vilja att lära av naturen. Men det är en resa som är nödvändig, både för vår egen skull och för kommande generationer. Genom att vårda jorden, detta fantastiska ekosystem under våra fötter, kan vi skapa en mer hållbar, resilient och livskraftig framtid. Mat och Klimat beskriver hur regenerativt jordbruk är på tröskeln till ett genombrott i Sverige.
Genom att investera i markens hälsa investerar vi i vår egen framtid. En levande jord är inte bara en förutsättning för matproduktion, utan också för ren luft, rent vatten och en rik biologisk mångfald. Det är en investering som lönar sig på alla plan.
